-
Fotograf: Ulf Leide. Redaktionens kommentar (2026) Den här artikeln beskriver hur vår förståelse av öppna data utvecklades under arbetet med STHLM C. Den ersätter inte den ursprungliga artikeln från 2025, utan kompletterar den och visar hur projektets idéer har fördjupats genom praktisk utveckling. När vi under hösten 2025 började läsa om Visit Swedens arbete med…
-
Fotograf: Visit Stockholm. Redaktionens kommentar (Juli 2026) Den här artikeln ersätter inte vårt tidigare resonemang om lokal publicering. Den beskriver hur projektet utvecklades efter att plattformen hade testats i praktiken. Vi väljer att bevara äldre artiklar eftersom de visar hur STHLM C har vuxit fram genom erfarenhet, tekniska tester och successivt fördjupade insikter. När vi…
-
Fotograf: Alex Ljungdahl. Aktuell version. Den här texten beskriver Sthlm C så som projektet ser ut idag. Om du vill följa hur idéerna har utvecklats finns även den ursprungliga projektbeskrivningen bevarad i vårt arkiv. Internet har gjort världen mindre. Samtidigt har det lokala blivit svårare att se. Mycket av det vi publicerar idag sker på…
-
Under de första decennierna av 1900-talet förändrades Stockholms innerstad i snabb takt. Nya affärshus växte fram, handeln utvecklades och stadens huvudgator fick en allt tydligare roll som mötesplatser för arbete, nöjen och kulturliv. I den utvecklingen kom en ny biograf att spela en större roll än många då kunde ana. När byggnaden i hörnet av…
-
Långt innan den välkända biografen öppnade sina dörrar på Biblioteksgatan hade namnet Röda Kvarn redan en historia. Den började flera hundra år tidigare, i ett Stockholm där stadens silhuett dominerades av kyrktorn och väderkvarnar. På Brunkebergsåsen, ungefär där kvarteret Hästskon ligger idag, stod under 1600-talet en väderkvarn som tros ha varit rödmålad. Den finns markerad…
-
I början av 1900-talet förändrades Stockholms innerstad i snabb takt. Gamla byggnader revs, nya affärshus växte fram och flera av de huvudgator som idag uppfattas som självklara fick sin nuvarande karaktär. Hörnet mellan Biblioteksgatan och Mäster Samuelsgatan är ett tydligt exempel på den utvecklingen. Långt innan den nuvarande byggnaden uppfördes hade platsen varit bebyggd i…
-
Bakom många av Stockholms byggnader finns människor som såg möjligheter där andra såg begränsningar. Den biograf som öppnade på Biblioteksgatan 1915 var resultatet av en sådan vision – och av ett samarbete mellan personer som kom att få stor betydelse för svensk filmhistoria. Vid 1900-talets början var filmen fortfarande ett ungt medium. Visningarna ägde ofta…
-
Det är luciadagen den 13 december 1915. Skymningen har redan lagt sig över Stockholm och längs Biblioteksgatan rör sig människor mot en ny biograf som det talats om under lång tid. Ikväll ska den öppna sina dörrar för första gången. För många är kvällen något alldeles särskilt. Tidningarna har skrivit om den nya salongen och…
-
För den som besökte biografen under 1900-talets första decennier började upplevelsen långt innan filmen visades. Arkitektur, konst och inredning var lika viktiga delar av kvällen som föreställningen på bioduken. Redan innanför entrén möttes besökaren av en miljö som skilde sig från många andra biografer i Stockholm. Mellan de kraftiga granitpelarna öppnade sig entréhallen med biljettkassa,…
-
Under större delen av 1900-talet var entrén mot Biblioteksgatan en välkänd del av Stockholms nöjesliv. Ovanför dörrarna byttes filmtitlarna ut med jämna mellanrum, medan generationer av biobesökare passerade genom samma entré på väg mot kvällens föreställning. När biografen invigdes 1915 visades fortfarande stumfilm. Några årtionden senare hade både tekniken och publiken förändrats. Ljudfilmen hade gjort…
Biblioteksgatan
Huvudgata på Norrmalm
