Långt innan den välkända biografen öppnade sina dörrar på Biblioteksgatan hade namnet Röda Kvarn redan en historia. Den började flera hundra år tidigare, i ett Stockholm där stadens silhuett dominerades av kyrktorn och väderkvarnar.

På Brunkebergsåsen, ungefär där kvarteret Hästskon ligger idag, stod under 1600-talet en väderkvarn som tros ha varit rödmålad. Den finns markerad på äldre kartor över Stockholm, men försvinner senare ur dokumentationen. Själva kvarnen blev med tiden borta, men namnet levde vidare i stadens minne.

När filmen började etablera sig i Sverige under de första åren av 1900-talet fick det gamla namnet ett nytt liv. År 1912 öppnade Svenska Biografteatern en premiärbiograf i Sveasalen vid Hamngatan och gav den namnet Röda Kvarn. Valet knöt samman den nya filmkonsten med ett namn som redan hade en plats i Stockholms historia.

Sveasalen hade tidigare använts för konserter och varietéföreställningar, men anpassades nu för filmvisningar. Besökaren möttes av en pampig entré där en skulptur av Moder Svea stod framför en rödmålad kvarn med snurrande vingar, omgiven av elektriska glödlampor. Kombinationen av nationella symboler och modern teknik gjorde starkt intryck på den tidens publik.

Samtidigt förändrades Stockholm snabbt. Hamngatan utvecklades till ett av stadens viktigaste handelsstråk och planerna på ett nytt varuhus tog form. När beslutet fattades att uppföra Nordiska Kompaniets nya byggnad revs Sveasalen hösten 1913 för att ge plats åt det som snart skulle bli ett av Sveriges mest kända varuhus.

Biografen stod därmed utan ett permanent hem.

Under de följande åren flyttade verksamheten mellan olika lokaler. Först visades filmer på Regina-Teatern vid Drottninggatan och därefter i Auditorium vid Norra Bantorget. Flyttarna var tänkta som tillfälliga lösningar, men de gav också tid att planera något större.

Bakom arbetet fanns Charles Magnusson, som redan då hade en tydlig idé om hur en modern premiärbiograf borde utformas. Han sökte inte bara en ny adress, utan en byggnad där arkitektur, teknik och film kunde samverka från första ritningen.

Sökandet ledde så småningom till Biblioteksgatan. Där höll ett nytt affärshus på att planeras i ett kvarter som snabbt utvecklades till en viktig del av Stockholms innerstad. Förutsättningarna fanns nu för att skapa en biograf som inte bara skulle bära vidare ett välkänt namn, utan också ge det en helt ny betydelse.

Det är därför historien om Röda Kvarn egentligen inte börjar med byggnaden på Biblioteksgatan. Den börjar med ett namn som vandrade genom flera århundraden, följde stadens utveckling och till slut blev en del av den svenska filmhistorien.