2

Rännilen 19
på 1920-talet

Rännilen 19 är en kulturhistoriskt värdefull fastighet i kvarteret Rännilen i hörnet Smålandsgatan 14 / Biblioteksgatan 2–4 på Norrmalm i Stockholm. Byggnaden uppfördes som kontors- och affärshus i början på 1960-talet efter ritningar av arkitekt Kjell Ödeen på uppdrag av fastighetsbolaget Hufvudstaden. Huset är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att det bedöms vara "särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".

Biblioteksgatan söderut med entrén till Wienerkonditoriet till vänster, 1904.

Biblioteksgatan är en gata i stadsdelarna Norrmalm och Östermalm i Stockholms innerstad som sträcker sig från Smålandsgatan vid Norrmalmstorg (som en gågata) fram till Birger Jarlsgatan och Stureplan. På norra sidan om Stureplan fortsätter den som bilgata fram till Humlegårdsgatan.

4

Oscar Bergs hovkonditori
Biblioteksgatan 4, 1959.

Oscar Bergs konditori var ett anrikt kafé, beläget vid Regeringsgatan 14 på Norrmalm i Stockholm. Stället vid Regeringsgatan existerade mellan 1863 och 1970 och var en institution inom Stockholms caféliv.
 Filialer fanns under en tid vid Sturegatan 14 (senare flyttat till Sturegatan 28) och vid Biblioteksgatan 4.

Alma Maria Hofman-Bang (1873-1948), grundare av Wienerkonditoriet vid Biblioteksgatan

Wienerkonditoriet är ett anrikt kafé. Stället var även känt under namnet Wiener Café Anno 1904 och namnändrades efter en renovering 2019 till Pas D’art.

De första ägarna var den dansk-svenska släkten Hofman-Bang. Initiativet till att öppna ett ”äkta” Wienerkafé i Stockholm kom från Alma Maria Hofman-Bang, född Andersson (1873–1948). Alma Andersson var bokhållare på Apoteket Nordstjernan i centrala Stockholm där hon träffade sin blivande man, apotekaren Lars Vilhelm Hofman-Bang (1873–1946). Innan hon gifte sig med honom ville hon skaffa sig ett ”ordentligt arbete” och reste därför till Wien där hon utbildades för att kunna driva ett Wienerkafé på ett professionellt sätt. 1904 öppnade hon Wienerkonditoriet på Biblioteksgatan som blev en institution bland Stockholms konditorier och kaféer.

Röda Kvarn

Röda Kvarn invigdes på luciadagen 1915. Första filmen som visades var Mauritz Stillers Madame de Thèbes, ackompanjerad av en 14 man stark orkester under ledning av musikdirektören Umberto Prandini. Röda Kvarn blev SF:s förnämsta premiärbiograf, till en början visades stumfilm och från 1930 även ljudfilm. Det följde flera ombyggnader och moderniseringar för att möta biografbesökarnas och nya tekniska krav.

Röda Kvarn

Tystnaden är en svensk film från 1963 skriven och regisserad av Ingmar Bergman. Det är den sista i Bergmans trilogi om tro och föregicks av Såsom i en spegel och Nattvardsgästerna.

På 1970-talet fick biografen en omfattande ansiktslyftning med ny interiör som gick i rött, guld och svart. Marmorgolvet doldes av en röd heltäckningsmatta och salongens vackra tak försvann bakom svarta akustikplattor. Nya bekväma fåtöljer ersatte de gamla och antal platser reducerades från 860 till 559. Ett försök att visa videofilmer i tre mindre lokaler misslyckades. År 1975 inrättades istället en liten salong med 112 platser i övre foajén som fick namnet Lilla Kvarn.

Röda Kvarn / Urban Outfitters

År 2006 byggdes biografen om till gallerian Urban Outfitters under ledning av arkitektkontoret Koncept Stockholm AB. Sedan 2018 finns saluhallen Eataly i lokalen. Denna ombyggnad är reversibel, det vill säga att lokalen kan återställas till biograf i framtiden. Inga väggar har tagits bort eller några nya har satts upp. Biografstolarna är ersatta av butikshyllor. Fasaden är intakt med ursprungligt utförande.

Röda Kvarn / Eataly

Eatalys första matmarknad i Sverige finns på Biblioteksgatan 5 på Norrmalm i Stockholm och öppnade 17 februari 2018. Pelle Lydmar[7] är verkställande direktör för Eataly i Stockholm, som han äger tillsammans med Salvatore Grimaldi. Den K-märkta lokalen som bland annat inrymt biografen Röda Kvarn [8]är i två plan och omfattar cirka 3 000 m².[9] I samband med ombyggnaden av lokalen återställde man originalarkitekturen och såg till att förändringar som gjordes är reversibla, vilket innebär att det går att återställa biograflokalen i framtiden. Huset ägs av Hufvudstaden.

7

Vildmannen 7

Vildmannen 7 är en fastighet i hörnet Biblioteksgatan 9 / Jakobsbergsgatan 6 på Norrmalm i Stockholm. Byggnaden i Vildmannen 7 uppfördes mellan åren 1895 och 1897 efter ritningar av arkitekt Erik Josephson. Huset är blåklassat av Stadsmuseet i Stockholm, vilket är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Byggnaden brandskadades svårt i en uppmärksammad storbrand den 7 november 2017.

Byggnaden i Vildmannen 7 drabbades av två bränder.

Branden 1993
Den första var anlagd och utbröt på natten den 3 oktober 1993 i restaurangen Mondo. Eftersom det brann på flera ställen samtidigt konstaterade polisen att det rörde sig om mordbrand. Branden kunde snabbt släckas och huset fick inga större skador.

Branden 2017
Under hösten 2017 pågick renoveringsarbeten i fastigheten. Omkring klockan fem på morgonen den 7 november 2017 utbröt en brand på husets vind och spred sig nedåt i byggnaden. Brandförloppet blev snabbt eftersom lägenhetsdörrarna saknades på grund av ombyggnaden. Den kraftiga rökutvecklingen syntes över stora delar av Stockholm, och gnistregn och brinnande flagor föll över taken på husen runtomkring. I princip brann hela husets innandöme, från källaren till vinden.

Juli 2023

Vildmannen 7 förstördes i en brand och har sedan dess återuppbyggts.

12

Pumpstocken

Pumpstocken 13 är en kulturhistoriskt värdefull fastighet i kvarteret Pumpstocken i hörnet Biblioteksgatan 12 / Jakobsbergsgatan 3. Byggnaden uppfördes på 1860-talet och är den äldsta i kvarteret. 

På 1000-talet fanns här ett brett, farbart vattendrag som sträckte sig mellan dagens Brunnsviken i norr och Nybroviken i söder. Rester av detta vattendrag var Träsket som fylldes igen på 1870- och 1880-talen. I omedelbar anslutning till kvarterets norra del rann även ett annat, namnlöst vattendrag nerför Sperlingens backe och förenade sig med Rännilen.

Nordstjernanhuset

Johnsonlinjens hus (även Nordstjernanhuset) är ett kontorshus vid Stureplan 3 i centrala Stockholm. Företaget Nordstjernan AB har sedan 1919 sitt huvudkontor i byggnaden.

Byggnaden uppfördes ursprungligen 1898–1899 för KM Lundbergs varuhus enligt arkitekten Erik Josephsons ritningar. År 1902 ombildades KM Lundbergs varuhus till Nordiska Kompaniet (kort NK) som 1915 flyttade till sina nuvarande lokaler vid Hamngatan 18–20.

Sturepalatset

Sturepalatset är byggnad en i hörnet av Biblioteksgatan och Lästmakargatan vid Stureplan i centrala Stockholm

Arkitekten Cyrillus Johansson ritade kontorshuset som uppfördes 1924–1925 av murmästaren Johan Göransson. Byggnaden projekterades ursprungligen med fasadtegel, men putsades i terrasit i det slutliga utförandet. Den kraftiga volymen i det sex våningar höga huset försågs med stora fönsterarkader, våningsband och ett svängt koppartak. Bildhuggaren Aron Sandberg svarade för de reliefer som pryder bottenvåningens smala murpelare.

Tunnelbana
Östermalmstorg

Röda linjen
Linje 13 och 14

STUREPLAN

År 1938–1939, med Hotel Anglais i mitten (rivet 1959). Stureplan är ett torg i Stockholms innerstad i stadsdelen Östermalm, vid gränsen till Norrmalm. Vid torget möts Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Biblioteksgatan och Sturegatan.

På Stureplan står regnskyddet Svampen i betong. I dess närhet finns ett flertal krogar, till exempel Spy Bar, Hell's Kitchen, East och Sturecompagniet. Uttrycken ”brats” och ”stekare” förknippas med denna del av Stockholms uteliv. Vid Stureplan ligger även Sturegallerian och hotell Scandic Anglais. Området är känt för en koncentration av finansiellt inriktade företag.

Strykjärnshuset

Daneliuska huset (även kallad Strykjärnshuset på grund av sin spetsiga form) ligger i kvarteret Landbyska verket på en kilformad tomt mellan Birger Jarlsgatan, Biblioteksgatan och Stureplan på Östermalm i centrala Stockholm.

 Byggnaden känns igen på sitt kraftigt markerande torn mot Stureplan och sin rikt dekorerade kalkstensfasad i tidig fransk renässansstil. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att den representerar ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”

Byggnaden uppfördes som bostadshus med luxuösa hyreslägenheter år 1898–1900 efter ritningar av arkitekt Erik Josephson på uppdrag av grosshandlare Bror August Danelius (1833–1908). Han hade blivit en förmögen man, bland annat genom grosshandel med lax